Jag erkänner. Jag har tidigare varit managementkonsult. Yrket är lika delar bespottat som respekterat. Tyvärr går ränderna aldrig riktigt ur. Jag är som besatt av nyckeltal. Så här utvärderar jag hur det går för Sverige och regeringen.

  1. Arbetslöshet

Arbetslösheten är i maj 8,7 procent. Det är krisläge, såväl för samhällsekonomin som för hushållens plånböcker. De med svagast ställning på arbetsmarknaden drabbas hårdast. Ansvarig minister, Mats Persson, sticker huvudet i sanden. Han är helt försvunnen. När hörde du senast om ett förslag från regeringen för att mota arbetslösheten? Det går i fel riktning och det finns inget som tyder på att det kommer att bli bättre inom kort.

  1. Ekonomisk tillväxt

Den ekonomiska tillväxten är viktig för att den i praktiken innebär fler arbetstillfällen och mer inkomster både till hushåll, företag och statskassa. Under 2025 års första kvartal hade Sverige en negativ BNP-tillväxt jämfört med 2024 års sista kvartal. I jämförelse med första kvartalet 2024 ökade BNP svagt med 0,9 procent. Eftersom regeringen inte är i närheten av 2 procents tillväxt får de underkänt i min bok.

  1. Minskat klimatavtryck

Enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket ökade Sveriges utsläpp av växthusgaser under 2024 med sju procent. Detta trots att riksdagen fattat beslut om att vi kraftigt ska minska våra utsläpp av växthusgaser. Även här leder regeringen oss i fel riktning.

  1. Tillgång till vård

Vårdköer är egentligen ett för trubbigt verktyg för att mäta hur bra vården är. De säger i princip ingenting om vårdens kvalitet, patientbemötandet eller befolkningens hälsa. Men eftersom att dessa saker är ännu svårare att mäta så får vi leva med att titta på vårdköerna: Andelen som får operation inom de 90 dagar man har rätt till enligt vårdgarantin är i princip oförändrad mellan april 2024 och april 2025, ca 65 procent.

  1. Andel niondeklassare som är behöriga till gymnasiet

Enligt Skolverket minskade andelen niondeklassare som var behöriga till gymnasiet mellan åren 2023 och 2024 från 85,2 procent till 83,7 procent. Skolverket menar att man inte ska dra för stora växlar på skillnader mellan enskilda år, men bara tanken på att 20 000 elever inte klarat kraven – eller fått tillräckligt stöd för att nå målen – är oroväckande. Särskilt eftersom man inte står sig så bra på arbetsmarknaden utan en gymnasieutbildning. 

  1. Gängbrottslighet

Sprängningar och skjutningar är de mest synliga tecknen på otrygghet kopplat till gängbrottslighet, men givetvis är problemet mer mångfasetterat än så. Polisens statistik visar att de kommit något bättre till rätta med skjutningar, men att sprängningar fortfarande är ett stort problem. Hittills i år (maj 2025) har det skett 73 skjutningar, att jämföra med 296 skjutningar under hela 2024. Motsvarande siffra för sprängningar är att det ägt rum 89 sprängningar 2025, jämfört med 129 för helåret 2024.

  1. Färdigställda bostäder

Boverket har slagit fast att det behövs 52 300 nya bostäder per år fram till år 2033 för att befolkningen ska ha någonstans att bo. Enligt deras prognos färdigställdes knappt 40 000 bostäder under 2024. För 2025 är bedömningen att endast 33 000 bostäder kommer att färdigställas. Konjunkturen inverkar såklart, men det finns mycket en regering kan göra för att stimulera bostadsbyggandet. Regeringen får underkänt även på denna punkt.

  1. Utbyggnad av förnybar energi

Tillgången till energi är en förutsättning för industrins tillväxt, landets export och välstånd. God energitillgång håller nere elpriserna och därmed även matpriser och andra priser i ekonomin. Trots att regeringen inte själva skryter mycket om det så har de bidragit till en tillväxt av förnybar energi i form av vindkraft. 2022 stod vindkraften för 20 procent av Sveriges totala elproduktion. 2024 landar det på 24 procent. Här går det i rätt riktning.

  1. Ekonomisk ojämlikhet

De ekonomiska inkomsterna fördelas de senaste åren mer jämlikt än tidigare. Ginikoefficienten ligger för 2023 på 0,310, ungefär i linje med 2018 års ojämlikhetsnivåer. Det skulle såklart vara glädjande om det inte till stor del berodde på att kapitalinkomsterna (till följd av lägre priser på bostadsmarknaden) minskat. Toppen har alltså fått det lite sämre, snarare än att botten har fått det bättre. Här får regeringen inte heller godkänt.

Det är drygt 14 månader kvar till riksdagsvalet. Som hobbymanagementkonsult kommer jag i mitt kalkylark hålla stenkoll på ovan nämnda nyckeltal. Det bör du också göra.

Silvia Kakembo