Kriget i Ukraina I helgen genomförde Ryssland en rad attacker mot ukrainska städer, inklusive huvudstaden Kiev. Attackerna har beskrivits som de största sedan invasionen i februari 2022. Dagens Arena frågade Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet, om vi ser en ny rysk offensiv.
Ser vi en ny rysk offensiv?
– Mycket talar för att Ryssland kommer att genomföra en ny offensiv till sommaren, riktad mot att expandera sin kontroll över de regioner som man ännu inte fullt kontrollerar. Det vill säga, Cherson, Zaporizjzjia, Donetsk och Luhansk. Men också för att expandera de områden som man bara till ytters liten del kontrollerar av regionerna Sumy och Charkiv. Syftet, förutom att annektera stora delar av Ukraina, är att göra Ukraina i praktiken obeboeligt genom att skapa flyktingströmmar som drar resurser för den ukrainska regeringen och skapar sociala spänningar i Ukraina. Samt att påverka de europeiska länderna, vilka i slutändan ska ge upp sitt stöd till Ukraina och pressa Ukraina att kapitulera på Rysslands villkor.
Jakob Hedenskog fortsätter:
– Civilbefolkningen i de nya ockuperade områdena ska tvingas att frånsäga sig sin ukrainska identitet, anta ryska pass och samarbeta med ockupationsmakten inklusive att rekryteras som soldater i den ryska armén i kriget mot Ukraina. För dem som inte accepterar dessa villkor väntas deportation till Ryssland eller fängelse. Tortyr och ”försvinnanden” är vanligt förekommande. Detta förfarande har redan pågått i de områden som varit ockuperade sedan 2022 och är rikligt dokumenterat.
Hur har de senaste fredssamtalen påverkat förhållandena på marken?
– Ingenting förutom att Ryssland sedan en tid har intensifierat sina beskjutningar mot civila mål i Ukraina genom attacker med drönare och kryssningsmisiler mot stora städer som Kiev, Sym och Kryvyj Rih. Detta är ett sätt från Rysslands sida att visa att man inte tar samtalen på allvar och inte har för avsikt att avsluta kriget. Ryssland vill i stället först förhandla om ”krigets grundorsaker” och att en vapenvila ska komma sist som frukten av förhandlingarna. Syftet är att försöka etablera stöd för ett narrativ att det är Ukraina och Väst, framför allt Nato, som ligger bakom kriget. Genom att etablera ett sådant narrativ som grund för förhandlingarna hoppas Ryssland kunna framtvinga säkerhetsgarantier för Ryssland och löften om en rysk säkerhetszon i Europa. Samt frånskrivas alla krav på krigsskadestånd gentemot Ukraina när landet ska byggas upp igen, som en rysk lydstat enligt de ryska förhoppningarna.
Vilken sida har övertaget i kriget just nu?
– Det är Ryssland, men bilden är inte helt självklar. Ryska trupper avancerar i flera frontavsnitt och står nära Vovtjansk och Kupjansk (båda Charkiv oblast) och Pokrovsk (Donetsk oblast). Ukrainska trupper avancerar i stället nära Tjasiv Jar (Donetsk oblast). Samtliga dessa städer är i praktiken helt förstörda och obeboeliga. De ryska avancemangen sker till enormt höga kostnader i soldaters liv. Trump-administrationens inkompetenta hanterande av ”förhandlingarna” och oförmåga att sätta press på Ryssland har gett Putin nya förhoppningar om en snar seger i kriget, trots det ansträngda ekonomiska läget i Ryssland som kriget medför. Ett slut i kriget, om än bara temporärt genom en vapenvila, kommer leda till nya ryska angrepp framöver både i Ukraina och potentiellt mot andra länder i Rysslands omgivning, inklusive länder i Nato.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
